Läs mer här.

Länk till avhandlingen White matter changes in patients with cognitive impairment and dementia – clinical and pathophysiological aspects

Alzheimer 2012 ProgramBook

Ju tidigare upptäckt desto större möjligheter att behandla. Det är temat för Springfield Symposium, en av världens största alzheimerkonferenser som äger rum i Stockholm denna vecka.

- Numera kan vi upptäcka sjukliga förändringar redan i 50-årsåldern.  Snart kanske vi kan se dem redan i 20 – 30-årsåldern, säger konferensledaren och SBP-medlemmen professor Agneta Nordberg.

En förklaring till att man ännu inte hittat någon fungerande medicin kan vara att de patienter som behandlats helt enkelt hunnit bli för sjuka. Om man kan upptäcka sjukdomen tidigare ges också större möjligheter att stoppa sjukdomsförloppet.

- Det har gjorts en hel del upptäckter av tidig alzheimer på senare tid, varav flera här i Sverige. En av slutledningarna från den här konferensen kan bli att det måste till en förändring av sjukdomskriterierna för alzheimer, säger Agneta Nordberg.

Springfield Symposium är en av världens största alzheimerkonferenser och samlar i år över 1 000 forskare från 42 länder.

- Den största samlingen av kvalificerade alzheimerforskare vi sett på länge, säger Agneta Nordberg.

Konferensen, som pågår onsdag 9 maj – söndag 12 maj, både leds och inleds av Swedish Brain Power-medlemmar, förutom Agneta Nordberg deltar bl a Bengt Winblad (invigningstalar), Niels Andreasen, Kaj Blennow, Maria Eriksdotter, Laura Fratiglioni, Miia Kivipelto, Ingmar Skoog och Anders Wimo.

Ladda ner konferensboken här!

Här kan du hämta det fullständiga konferensprogrammet på 56 sidor, inklusive posters. På sista sidan i pdf-filen finns en QR-kod (Quick Reader är ett gratisprogram som kan laddas ner från nätet) som ger dig tillgång till samtliga texter och abstracts till posters om du scannar den med exempelvis en smartphone.

Alzheimer 2012 ProgramBook

Sveriges första professor i arbetsterapi och SBP-medlemmen Lena Borell är en av dem som anlitats som skribent.

Debatten hittar du på www.vardal.se/debatt

Läkemedlet, en antikropp kallad bapineuzumab riktad mot beta-amyloid, har i djurförsök visats minska plackbildning. Den nya studien, som utförts i samarbete mellan forskarna på Neurokemi Lab och läkemedelsbolagen Pfizer och Janssen Alzheimer Immunotherapy, visar att läkemedlet också påverkar biomarkörer i mänsklig ryggvätska som förknippas med mild Alzheimers.

Läs mer här.

Länk till den vetenskapliga artikeln i JAMAs Archives of Neurology: http://bit.ly/HyXjic

Kontakt:
Henrik Zetterberg
professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-343 01 42
henrik.zetterberg @clinchem.gu.se

Kaj Blennow
professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031–343 17 91
kaj.blennow @neuro.gu.se

Den nya rapporten, som sammanställts av experter världen runt, bland dem Swedish Brain Power medlemmarna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto, ger den mest auktoritativa överblick över effekterna av demens i världen. Förutom värdefulla ”best practice” och fallstudier från hela världen, innehåller rapporten omfattande data, inklusive svårtillgänglig statistik från låg-och medelinkomstländer, som dramatiskt understryker att detta verkligen är ett globalt problem och inte bara en ”sjukdom för den industriella världen.”

WHO vill att demens prioriteras som ett globalt folkhälsoproblem och uppmanar de nationella regeringarna att ta itu med de växande utmaningar som den ställer på global, nationell, regional och lokal nivå.

Viktiga budskap från rapporten

• Demens är inte en normal del av åldrandet.
• 35,6 miljoner människor beräknas leva med demens under 2010. Det tillkommer 7,7 miljoner nya fall av demens varje år, vilket innebär att det upptäcks ett nytt fall av demens någonstans i världen var fjärde sekund. Den accelererande andelen demens kräver omedelbara åtgärder, särskilt i låg-och medelinkomstländer där resurserna är få.
• De enorma kostnaderna av sjukdomen kommer att utmana hälso-och sjukvårdssystemen i hanteringen av den förväntade framtida ökningen av prevalensen. För närvarande beräknas kostnaderna uppgå till US $ 604.000.000.000 per år och kommer att öka ännu snabbare än prevalensen.
• Människor lever i många år efter debuten av symtom på demens. Med lämpligt stöd kan många fortsätta att ha en god livskvalitet.
• Demens är påfrestande för vårdgivare som behöver adekvat stöd från det hälsomässiga, sociala, ekonomiska och rättsliga systemen.
• Länderna måste sätta demens på sina agendor för folkhälsan. Fortsatta åtgärder och samordning krävs med alla intressenter på internationell, nationell, regional och lokal nivå.
• Personer med demens och deras vårdgivare har en unik inblick i deras tillstånd och liv. De bör vara delaktiga i utformningen av den politik, planer, lagar och tjänster som berör dem.

Tiden att agera är nu genom 

• att främja ett demens-vänligt samhälle globalt.
• att göra demensvård och omsorg till en nationell prioritet i hela världen.
• förbättra det offentliga och de professionellas inställning till och förståelse för demens.
• investera i hälso-och sociala system för att förbättra vård och tjänster för personer med demens och deras vårdgivare.
• öka prioriteringen av demens på den offentliga hälso-och forskningsagendan.

- Detta är en internationellt unik satsning på samarbete mellan framstående forskare inom både akademi och industri som tillsammans besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot alzheimer, säger en av initiativtagarna, Swedish Brain Power’s ledare professor Bengt Winblad vid Karolinska Institutet.

Konceptet kommer att drivas som en fristående stiftelse och omfattar, förutom framstående svenska forskare inom Swedish Brain Power och Astra Zeneca, även internationellt erkända specialister på såväl preklinisk som klinisk forskning om neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer. På så sätt skapas en unik länk mellan den främsta expertisen inom akademisk grundforskning och världsledande auktoriteter på kliniska prövningar och sjukdomsbehandling.

Alzheimerfonden bidrar med den första finansiella grundplåten och arbetar nu intensivt med att engagera fler nationella och internationella organisationer och privatpersoner i satsningen.

- Den samlade notan för demensvården i Sverige är idag ca 50 miljarder per år. Av dessa står alzheimers sjukdom för 60 %. Om vi ska behålla den vård vi har idag kommer vi inom 20 år att behöva 400 miljarder! Det är pengar som vi inte har, vi har heller inte någon plan för hur vi ska skaffa fram dessa pengar. Det är bara forskningen som kan stoppa vår nya folksjukdom, säger Alzheimerfondens ordförande skådespelaren Stefan Sauk.

- Därför är det självklart för oss att stötta denna innovativa satsning som vi tror kommer att vara av avgörande betydelse för den framtida alzheimerforskningen, tillägger Alzheimerfondens vice ordförande Liselotte Jansson.

Sammanfattningsvis innebär satsningen skapandet av ett nytt internationellt innovations- och entreprenörsinriktat nätverk av de främsta forskarna och experterna inom både akademi och industri med förmåga att

• ta fram och kommersialisera nya unika metoder för diagnos och läkemedel till nytta för människor drabbade av alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar.

• generera vinst för kommersiella investerare.

• bidra till att kompetens på läkemedelsforskning stannar i Sverige.

Målet är att vara en etablerad och erkänd aktör på forskningsområdet inom fem år.

Pressmeddelandet från Alzheimerfonden hittar du här.

Läs hela debattinlägget här:

Framtiden finns redan – i Sverige!

I debatten om den svenska forskningens framtid framhålls nu från flera håll att Sverige måste satsa mer på enskilda elitforskare för att inte hamna på efterkälken i den internationella konkurrensen. Det är den senaste ”trenden”. Ett synsätt som vi anser vara för snävt. Dagens forskningsfrågor kräver ofta omfattande samarbeten och försvinnande få forskare lyckas idag med avgörande forskningsgenombrott på egen hand. Som medlemmar i ett nätverk bestående av ett 30-tal elitforskare vill vi hävda betydelsen av att även satsa på framgångsrika nätverk.

Trender kommer och går, det är bara modeorden som växlar; ”individbaserad forskning”, ”Centers of Excellence”, ”translationsforskning”, ”behandlingsforskning”….listan kan göras lång. Det senaste uttrycket är ”virtuella forskarnätverk”, något som sägs utgöra framtiden när läkemedelsindustrin inte längre vill satsa på egna forskningsavdelningar. Ett sådant virtuellt nätverk finns redan – och det här i Sverige.

Under namnet Swedish Brain Power bildades 2005 ett nätverk av ledande forskare i Sverige. Syftet var att tillsammans ta upp kampen mot några av vår tids mest fruktade hjärnsjukdomar som Alzheimer, Parkinson och ALS. Detta tvärvetenskapliga samarbete är unikt och har ambitionen att medverka till att nya forskningsrön snabbt kommer patienterna till godo i form av tidigare diagnos och effektivare behandlingar. Denna typ av forskning har pågått i många år men benämns nu ”translationsforskning”.

Grundforskning inom nätverket har lett till ny förståelse av sjukdomsmekanismer och pekat ut nya diagnostiska och terapeutiska möjligheter. Genom samverkan har vi också kunnat skapa stora kliniska och epidemiologiska databaser samt biobanker som innehåller värdefull information. Dessa har bidragit till att vi inom Swedish Brain Power har kunnat bedriva framgångsrik klinisk neuroforskning – något som blivit satt på undantag på andra håll. Patientmaterialet har gjort Sverige attraktivt som internationell samarbetspartner och resulterat i att många globala läkemedelsbolag har Sverige som första val för sina kliniska prövningar. Enbart läkemedelsprövningar rörande Alzheimers har inneburit utländska investeringar på över 100 miljoner kronor de senaste sex åren.

Swedish Brain Power är idag förebild för liknande nätverkssatsningar runt om i världen. Exempelvis satsar Tyskland årligen 600 miljoner kronor i statliga medel på ett forskarnätverk kring demenssjukdomar. Tyvärr stöttar samhället inte hjärnforskningen på samma sätt här i Sverige. Swedish Brain Power finansieras idag helt av privata fondmedel (Knut & Alice Wallenbergs stiftelse).

Med vår åldrande befolkning kommer hjärnsjukdomar som Alzheimer och Parkinson att vara bland våra största och mest kostsamma folksjukdomar. Trots att hjärnsjukdomar redan idag står för ca 35 % av de direkta kostnaderna för samtliga sjukdomar i Europa allokeras endast ca 15 % av forskningsmedlen till området. Bara i Sverige kostar demenssjukdomarna samhället närmare 60 miljarder kronor årligen. Det är mer än hjärt/kärl- och cancersjukdomarna sammantaget! Trots detta satsar Sverige jämförelsevis lite pengar på denna forskning. Varför?

Ett svar är att det fortfarande inte är tillräckligt många politiker och finansiärer som inser hur mycket det kommer att kosta oss att inte satsa på forskning om demenssjukdomar. En annan möjlig förklaring är att hjärnan är ett mycket komplext och svårt forskningsområde som kräver nytänkande, uthållighet, resurser och samarbete mellan forskare, hälso/sjukvård och industri.

Vad vi behöver är en tydlig och långsiktig strategi för hjärnforskningen i Sverige – inte ännu en ”trend”. En strategi i medborgarnas intresse med satsningar på både framgångsrika forskarnätverk och enskilda elitforskare. Något som vi hoppas kommer avspeglas i kommande forskningsproposition.

För Swedish Brain Power (www.swedishbrainpower.se):

Bengt Winblad, Maria Eriksdotter, Gunilla Johansson, Håkan Eriksson, Peter M Andersen, Ingemar Björkhem, Kaj Blennow, Patrik Brundin, Gösta Bucht, Lars Bäckman, Angel Cedazo-Minguez, Anna-Karin Edberg, Laura Fratiglioni, Caroline Graff, Boo Johansson, Lars Lannfelt, Jan Marcusson, Lennart Minthon, Hans Nissbrandt, Agneta Nordberg, Lars Nyberg, Louise Nygård, Lars Olson, Per-Olof Sandman, Ingmar Skoog, Erik Sundström, Lars-Olof Wahlund, Anders Wallin, Anders Wimo.

Länk till artikeln i Dagens Medicin finns här.

Lyssna på Miia Kivipelto, intervjuad i Vetenskapsradion 22 mars:

En kortare artikel om studien kan du läsa här.

Se inslaget i TV4s Nyhetsmorgon här.